• Sverige näst efter Finland har världens i särklass högsta frekvens av diabetes hos barn
• diabetes hos barn blir allt vanligare
• diabetes hos barn alls inte beror på vällevnad, fetma, sötsaker el.dyl. utan på att de celler som bildar insulin dör
• vilket barn som helst, även om diabetes alls inte finns i släkten, när som helst kan utveckla diabetes
  

Kan du tänka dig att ett barn med diabetes

• ofta måste ta 4 sprutor insulin varje dag för att överleva. År ut och år in, hela livet! Sjukdomen går aldrig över
• behöver äta vid bestämda tider, inte kan äta hur mycket som helst eller hur lite som helst eller vad som helst
• nästan aldrig får äta det som de flesta barn älskar ex godis, kakor, tårta, chips, saft
• behöver kontrollera hur mycket socker som finns i blodet genom blodprov, stick i fingret, i genomsnitt varje dag. Det blir flera tusen stick under barndomen, utöver insulininjektionerna!
• bör kontrollera om det finns socker i urinen med urinprov varenda dag
• trots alla dessa ansträngningar kan bli medvetslöst när som helst
• trots denna kamp söndag som måndag, vinter som sommar, ibland får svåra skador av blodkärlen vilka leder till ögonskador, ibland blindhet, njurskador, och kanske döden redan i tidig vuxen ålder.

Du kan hjälpa till att ändra på detta genom att stödja forskningen. Det gör Du genom lionklubbars insamling till barndiabetesfonden.

Forskningen gör framsteg
I framtiden bör det gå att förebygga diabetes?
Under senare år har forskningen ökat vår kunskap om hur diabetes hos barn uppkommer. En skada uppkommer till exempel efter en virusinfektion på de celler i bukspottkörteln som har det livsviktiga hormonet - insulin. En stor del av vår befolkning tycks ha den ärftliga läggning som fordras för att det egna å kallade immunförsvaret (som i vanliga fall försvarar kroppen bland annat mot infektioner) ska reagera så att de insulinproducerande cellerna attackeras och dödas. Forskningen kommer allt närmare både att kunna förutsäga vilka som är på väg att få diabetes och att kunna erbjuda effektiva och allt ofarligare vägar att stoppa sjukdomsprocessen i tid innan den leder till diabetes!

Och visst hoppas vi att diabetes ska kunna botas
Eftersom diabetes hos barn beror på att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln har dött, så krävs det att de ersätts med nya celler om denna typ av diabetes ska kunna botas. Redan kan man genom transplantation av del av en bukspottkörtel bota diabetes, men operationen är riskabel och för att förhindra att den nya bukspottkörteln förstörs krävs lång och allvarlig medicinering. Dessutom finns det bara bukspottkörtel att tillgå till ett fåtal patienter. Men forskarna har utvecklat metoder att plocka fram och rena insulinproducerande cellöar i tiotusental bl.a. från grisar och man prövar nu att transplantera dessa till människa. Fortfarande återstår många problem att lösa, men denna eller liknande vägar kan komma att leda till att många kan bli botade från sin diabetes.

Behandlingen kan bli ännu bättre I väntan på att bli botad måste behandlingen fortsätta och göras så effektiv och samtidigt smidig som möjligt. Under senare år har skett en explosiv utveckling av olika hjälpmedel som både förenklat och förbättrat diabetesbehandlingen.

Traditionella insulinsprutor ersätts allt oftare av s.k. insulinpennor som innehåller en liten ampull med insulin så att insulin slipper dras upp ur flaskor varje gång sprutan ska ges. Nålarna har blivit vassare och smalare så att det gör mindre ont att sticka sig. Många patienter använder redan nu elektriskt drivna insulinpumpar som via en tunn slang för insulin in under huden, även om patienten själv måste komma ihåg att dosera rätt dos insulin före varje måltid. För att kunna beräkna dosen kan numera patienten testa sitt blodsocker själv men måste då varje gång sticka sig. Snart hoppas man att forskningen ska skapa s.k. sensorer som kontinuerligt och automatiskt kan mäta blodsockret, och ännu bättre blir det om dessa sensorer via datorer kan styra tillförseln av insulin från insulinpumpar.

Och komplikationerna blir än färre
Komplikationer i form av njurskada, hjärtinfarkt, blindhet och nervskador har hittills drabbat många diabetiker redan efter 15-30 års diabetes, och då är den inte så gammal som fick sin sjukdom som barn! Man vet nu alltmer om mekanismerna bakom uppkomsten av dessa komplikationer som främst hänger samman med att de fina blodkärlen skadas och förträngs. God balans på ämnesomsättningen som uppnås allt effektivare med bättre behandling kommer att förskjuta eller rentav förhindra uppkomsten av komplikationer. Åtgärder för att behålla normalt blodtryck skyddar, och allt finare metoder att tidigt upptäcka tecken på kärlskador både lär oss mer om hur dessa ska förhindras liksom gör det lättare att i tid sätta in behandling mot själva komplikationen när sa erfordras. Njurskada leder inte längre automatiskt till döden tack vare transplantationer, och blindhet kan i betydande utsträckning förhindras eller uppskjutas genom så kallad laserbehandling.